Plats
Västerås & Online
Datum
25 - 27 april 2023
Tid
13:00 - 17:00
Tidszon: Stockholm, GMT+02:00
Program
DAG 1 - Tisdag 25 april
| Förmiddag | Årsmöten och nätverksträffar |
| Från 11: 30 | Registrering Steam hotel, Grand hall |
| 13:00 | Vårmötet öppnas. Ordförande och generalsekreterare för Sveriges Museer hälsar välkomna. |
| 13:10 | Kulturminister Parisa Liljestrand |
| 13:20 | Prisutdelning Årets museum. Bakom priset står Sveriges Museer i samarbete med ICOM Sverige. |
| 13:35 | Utan kulturen vet vi inte vart vi är på väg – Om kulturens roll i samhället Key note speaker: Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola Lever vi i ett samhälle som inte riktigt förstår kulturens roll och funktion? Vi tänker allt för ofta på kultur som underhållning, individuellt självförverkligande, eller "konst för konstens egen skull". I den här föreläsningen undersöker Jonna Bornemark en annan väg. Med hjälp av 1400-tals filosofen Nicholas av Cusa föreslår hon att kulturen är en helt nödvändig del av ett icke-fundamentalistiskt samhälle och diskuterar hur det kom sig att vi tappade bort det. |
| 14:15 | Fika |
| 14:45 | War Childhood Museum, from Bosnia to Ukraine: Connecting communities and transferring knowledge (ENG) Special International Guest: Jasminko Halilovic, grundare och chef för The War Childhood Museum (WCM) i Sarajevo Jasminko berättar om sina erfarenheter av hur ett museum kan spela en viktig roll i ett samhälle och en värld där människors uppväxt och barndom präglats av krig och konflikt. Att dela kunskaper och erfarenheter med varandra, också över nationsgränser, bidrar till att bygga relationer som för oss alla närmare varandra och ökar sammanhållningen i våra samhällen. Jasminko ger oss sin syn på varför detta är betydelsefullt och hur detta förhåller sig till den nya museidefinition som fastställdes av The International Council of Museums (ICOM) på Generalförsamling i Prag, augusti 2022. För dig som vill veta mer om WCM:s historia och verksamhet innan vårmötet - besök gärna deras hemsida: https://warchildhood.org/ I samarbete med ICOM Sverige. |
| 15:15 | Rising from the ashes: rebuilding the National Museum of Brazil (ENG) Key note speaker: Alexander Kellner (Prof), Museichef vid The Museu Nacional in Rio de Janeiro Two hundred years after it was founded, Brazil's oldest and most important natural history and anthropological museum was hit by a devastating fire in 2018. The Museu Nacional in Rio de Janeiro, lost a significant part of its collection. Despite the overwhelming tragedy, the museum’s team and several supporters committed themselves to not only rebuild the palace where the museum was located and its exhibits, but also to stay connected with the public in entirely different ways. How did they deal with such unexpected circumstances? What can we learn from their experiences? These are some of the topics that will be addressed by Alexander Kellner, director of the museum. The talk will end with a discussion led by Lisa Månsson, Director General of the Swedish Museum of Natural History, where also the audience will be able to participate. I samarbete med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och The Museu Nacional in Rio de Janeiro, Brasilien. |
| 16:00 | Museers beredskap för kris och krig Under kriser prövas museers beredskap samtidigt som frågan om museernas relevans ställs på sin spets. I denna programpunkt får vi ta del av ett inspelat samtal mellan Ihor Poshyvailo, chef för Maidanmuseet i Kiev och Aparna Tandon, specialist i kris- och katastrofhantering för kulturarv vid Iccrom, där de utbyter tankar och erfarenheter om museers betydelse under krig. Filmen följs av ett panelsamtal på scen med representanter från Riksantikvarieämbetet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt museer. Samtalet fokuserar på hur vi tillsammans skapar en god beredskap för museer. Hur kan vi utveckla samverkan och planering för att främja såväl skydd av kulturarv som möjlighet att bedriva verksamhet även under pågående kris eller krig? I samarbete med Riksantikvarieämbetet |
| 16:50 | Ordförande Niklas Cserhalmi sammanfattar dagen och presenterar värd 2024 |
| 17:00 | Paus (Möjlighet till guidade visningar av Skitviken samt offentlig konst på Öster Mälarstrand.) |
| 19:00 | Middag med prisutdelningar, Steam hotel, Grand hall |
DAG 2 - Onsdag 26 april
Valbara föreläsningar och panelsamtal i tre parallella spår.
Spår 1 och 3 är i museihuset på Karlsgatan 2, spår 2 är på Kopparbergsvägen 10 i Skrapan, explore hub.
SPÅR 1 SAMVERKAN OCH FORSKNING FM
Karlsgatan 2, Västerås konstmuseum
| 09:00-09:40 | Miljöhumaniora och Museerna - hållbarhet med mer-än-mänskliga ingångar / Uppsala universitet Atwood (2015) skriver ”Its not climate change, it is everything change” och menar att vi behöver påbörja en omställning av historiska mått. Här har museerna en särskild roll. Vårt forskningsprojekt med stöd av RAÄ FoU bidrar med en kort forskningsöversikt över musealt arbete med Agenda 2030, samt en internationell utblick med betoning på kritisk hållbarhetsforskning. Med avstamp i denna översikt och med inspiration från pågående forskning, särskilt inom miljöhumaniora, utforskas hur museernas hållbarhets- och omställningsarbete kan utvecklas vidare, förtydligas och bli mer kraftfullt. Forskningen lyfter upp frågor hur hållbarhetsarbetet förhåller sig till antropocentrism, materiellt och immateriellt, tid och temporalitet, samt omsorg och rättvisa över generationer – och visar på andra sätt att förstå museiting. Är tingen mer än berättelser och delar av ekologiska relationer betyder det att man behöver fundera över hur digitala samlingssystem kan ta omhand kopplingar med miljöer som sträcker sig utanför museernas väggar. Vi identifierar områden där det behövs fördjupad och fortsatt forskning för att stärka omställningsarbetet och behandlar frågor om greenwashing. Föreläsningen närmar sig de material och berättelser som många museer arbetar med utgångspunkt i rön inom miljöhumaniora och kritisk hållbarhetsforskning. Huvudtalare: Christina Fredengren med bidrag av projektgruppen Per Nilson, Janna Holmstedt, Caroline Owman, Jakob Wenzer & Anna Karlström. Moderator: Cecilia Bygdell Discussant: Klas Grinell |
| 09:50-10:30 | Det postumas potential - Konst, kulturarv och klimatomställning / Uppsala konstmuseum Vad händer i utställningsrummet när olika temporaliteter möts? Hur kan samtida konst ge nya perspektiv på kulturarvet? I en utställningstriologi på Uppsala konstmuseum har post-industriella narrativ i relation till dagens klimatutmaningar undersökts. Tematiskt har utställningarna sträckt sig från dokumentära och researchbaserade förhållningssätt till konstverk som arbetar med det spekulativa och imaginära som metod. Gemensamt för de tre delarna är att de visar på länkar mellan industrialisering och dagens klimatutmaning, hur beslut som fattats av tidigare generationer får stora konsekvenser idag. Det treåriga forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication (SLU), har vävts in i arbetet genom samtal och workshopar. Kan konsten skapa kraftfulla motbilder och bidra till ekologiska relationer? Sammanfattningsvis har utställningarna presenterat en syn på kulturavet som inte bara består av materiella föremål utan består av ett mentalt arv som ständigt omskapas i nya läsningar. Talare: Rebecka Wigh Abrahamsson |
| 10:30-11:00 | Fika |
| 11:00-11:40 | Tänka med jorden – samtida konst möter kulturarvet på Nynäs slott / Sörmlands museum, ArtLab Gnesta och Nynäs slott Vad händer i mötet mellan en fjortonåring, en konstnär och ett slott i Sörmlands största naturreservat? Nynäs har en historia som är mer än 800 år gammal och ägs idag av regionen. Hit bjuds konstnärer in att skapa verk som lägger grunden till en framtida skulpturpark. Tillsammans med sörmländska skolelever reflekterar de kring människans roll som en del av naturen. Parken blir en experimentell plats för frågor kring hur vi lever i, använder och värnar om vårt omgivande landskap. Tänka med jorden är ett projekt av Art Lab Gnesta i samarbete med Nynäs slott och Sörmlands museum. I detta samtal diskuterar vi hur konstnärer kan ge nya perspektiv till vårt kulturarv, bland annat genom interdisciplinära processer och konstpedagogiska metoder. Medverkande: Caroline Malmström: projektledare, Art Lab Gnesta, Sara Ekholm Eriksson: konstnär, Susanna Harjula: intendent Nynäs slott, Sanna Svanberg: bild- och formkonsulent, Sörmlands museum |
| 11:50-12:30 | Hållbara relationer! Museerna och MU-avtalet / Sveriges Museer och Konstnärernas Riksorganisation Konstnärerna utgör en viktig del i den museala verksamheten – inte bara för konstmuseerna utan allt fler museer ser bild- och formkonstnärer som en unik resurs i arbetet med exempelvis natur- och kulturarvssamlingar, förmedling, tillfälliga utställningsprojekt mm. Museerna har som professionella uppdragsgivare ett viktigt ansvar att bidra till hållbara villkor för konstnärerna. MU-avtalet (medverkan- och utställningsersättningar) trädde i kraft 2009 och har sedan dess banat vägen för bättre/rimliga ersättningar för konstnärers arbeten i museisektorn. Men museerna vittnar också om utmaningen att få upp MU-frågan på dagordningen - inte minst till politiken och många upplever svårigheter att tolka och tyda avtalet. Ett arbete med att ta fram förtydliganden pågår nu under Kulturrådets ledning. I detta panelsamtal samtalar representanter från Sveriges Museer och Konstnärernas Riksorganisation om varför MU-avtalet är viktigt både för museerna och konstnärerna utifrån ett ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv samt hur museer kan arbeta för ökad måluppfyllelse gällande avtal och ersättningar. |
| 12:30- 13:45 | Lunch |
SPÅR 1 SAMVERKAN OCH FORSKNING EM
Karlsgatan 2, Västerås konstmuseum
| 13:45-14:25 | Gestaltad livsmiljö - med konstnärens praktik som katalysator i samhällsutvecklingen / Norrköpings Konstmuseum Hur kan ett konstmuseum som ansvarar för konstnärliga gestaltningar verka för delaktighet och medskapande? Hur för vi in frågeställningar kring platsens historia och samtid som självklar del i processen? Och vad händer när vi är öppnar upp för olika former av samverkan under processen? Varje plats är unik och har sina förutsättningar. Genom ett antal exempel så beskriver Norrköpings Konstmuseum hur de har arbetat och arbetar med att integrera den konstnärliga kompetensen och perspektivet i stadsutvecklingen. Norrköpings Konstmuseum förvaltar kommunens konst. Kommunen har ingen 1%-regel utan en överenskommelse att gestaltning ska beaktas, Museet samverkar med Samhällsbyggnadskontoret och kommunens bolag i sitt arbete och prioriteringar av platser sker via Konstteamet som består av museichef, intendent för offentlig konst (sammankallande), stadsarkitekt, stadsantikvarie, controller och chef för allmän platsmark. |
| 14:35-15:15 | Forskningens roll på det publiktillvända museet / ArkDes och Nationalmuseum En hållbar samhällsutveckling bygger på forskningsbaserad kunskap. Museerna är kunskapscenter, och en av de offentliga aktörer som medborgarna har mest förtroende för. Utöver sitt uppdrag att bevara samlingarna ska museer även beforska dessa, samt öka och sprida kunskap om de ämnesområden som ligger närmast samlingsuppdraget. Museernas forskning är relevant för en hållbar samhällsutveckling eftersom den bland annat kan erbjuda historiska perspektiv på samtida utmaningar och frågor. Museernas publika verksamhet är en naturlig plattform för att sprida nya forskningsrön samt för att bjuda in till samtal mellan forskarvärlden och besökarna. Väl genomförd forskning är ett grundläggande krav för relevanta och kunskapsunderbyggda utställningar. Samtidigt behöver akademisk meriterande forskning balanseras mot övrig museiverksamhet. Vi vill diskutera formerna för forskning på museerna. Hur förhåller sig museer till sitt forskningsuppdrag i ett forskningslandskap som oftast är beroende av tidsbegränsad extern finansiering? Hur utvidgar vi museernas samarbete runt forskningsfrågor med aktörer inom och utanför museisektorn? Hur kan museer verka för att olika forskarperspektiv ska få tillgång till våra samlingar? Finns det någon motsättning mellan forskning och det publika uppdraget? |
| 15:15-15:45 | Fika |
| 15:45-16:25 | Välkommen att hacka! En öppen relation mellan ett museum och ett universitet /Mälardalens universitet och Västmanlands läns museum Här presenteras ett gränsöverskridande och utforskande samarbete. I över 10 år har Västmanlands läns museum samarbetat med designstudenter vid Mälardalens Universitet (MDU). Samarbetet går inte bara ut på en kritisk analys av basutställningarna utan också ett görande, som museet kallar ”Hackning av basutställningar”. Presentationen kommer att visa hur medskapande kan bli en djupare process och berätta om en arbetsmetod som kan inspirera andra till samverkan. Du får veta hur ett museum och ett universitet kan bygga en långvarig relation och öppna upp för studenter att kritiskt granska och hacka basutställningar med nya tillägg - ohörda berättelser, osedda föremål och nya interaktioner. Det här är ett spännande exempel på hur ett museums basutställningar kan öppnas för andra och där makten över utställningarna och de berättelser som berättas där omfördelas. Det hör ihop med en strävan att reflektera över de världsbilder som ligger bakom utställningens innehåll och design. Hackningen går ut på att ifrågasätta dominerande normer. |
SPÅR 2 DEMOKRATI OCH DEBATT FM
Skrapan, Kopparbergsvägen 10
| 09:00-09:40 | Måltavla och mötesmöjlighet – kulturarv i krig och återuppbyggnad /Kulturarv utan Gränser Kulturarv utan gränser (CHwB) har i tre decennier varit verksamt på Balkan. Representanter för stiftelserna i Albanien, Bosnien och Hercegovina samt Kosovo har många erfarenheter att dela med sig av som kan vara till nytta i återuppbyggnaden av Ukraina. De vet hur man för samman människor i inkluderande kulturarvsprocesser: lokala företrädare, NGO:s, företag och privatpersoner samt experter. Det vet vad det innebär att vara aktiva krafter i försoning och fredsbyggande, social och ekonomisk utveckling, hur gemenskap och tillit skapas genom att kulturarv tas till vara. Även säkerhetssituationen i Sverige har påverkats av Rysslands krigföring. En utmaning ur svensk horisont är att få svensk politik på alla nivåer och det svenska försvaret att inse historiens roll när ett land blir attackerat och kulturarvet en måltavla. Med det räcker inte! I Ukraina var det NGO:s och lokalt boende som packade föremål, förde och gömde undan, byggde skydd för statyer med mera. Är svensken i gemen tillräckligt engagerad i kulturarvet för att tänkas ställa upp på samma sätt? Vilka råd har kollegorna på Balkan att ge oss? Bosse Lagerqvist, lektor vid Institutionen för kulturvård, Göteborg, modererar. |
| 09:50-10:30 | Hur arbetar vi med frågor kring konflikt och fred när omvärlden står i brand? / Statens maritima och transporthistoriska museer tillsammans med Statens försvarshistoriska museer Vad betyder det att vara ett försvarshistoriskt museum i tider av stor säkerhetspolitisk oro? Hur arbetar vi med frågor kring konflikt och fred när omvärlden står i brand? Möt Flygvapenmuseums, Armémuseums och Marinmuseums chefer i ett samtal om att koppla de svåra och viktiga samtidsfrågorna till de historiska kunskaperna vi har som kulturarvsinstitutioner. Var finns utmaningarna och var finns möjligheterna? Är vi rätt rustade och vilka innehållsrättsliga gränser behöver vi förhålla oss till? Sophie Nyman, SMTM, modererar |
| 10:30-11:00 | Fika |
| 11:00-11:40 | Metoder för att belägga museers samhällsvärde – en rapport /Göteborgs museer och konsthall Den som investerar i en verksamhet vill ha valuta för sina pengar. Det gäller även museiverksamhet. Samhällsvärde, som är det grundläggande museiuppdraget, resulterar dock inte i monetär vinstutdelning. Museernas främjande av lärande, demokrati och välbefinnande skapar ändå beräkningsbara värden och tillgångar för samhället. Museiforskaren John Falks har nyligen utvecklat en metod för att mäta och prissätta hur mycket välbefinnande museibesökare får ut av sina besök. John Falk medverkar digitalt och förmedlar nya resultat kring värdet av museer i Finland. För att övertyga fler att investera i museiverksamhet behöver vi kunna visa vilka värden museer har för samhället. Det går att visa. Det finns många studier, rapporter och modeller som har provats. Samhällsvärdet kan till och med räknas om i monetära termer. Museisektorn kan vara tydligare och självsäkrare i vilket samhällsvärde vi producerar. Göteborgs museer och konsthall presenterar en ny rapport vi tagit fram i detta syfte. Medverkande: John Falk, Founder & Principal Researcher, Institute for Learning Innovation, Britta Söderqvist, avdelningschef, John Falk, Klas Grinell, utvecklingsledare och rapportförfattare. |
| 11:50-12:30 | Vem bestämmer? Kanon, museer och demokrati /Jönköpings länsmuseum och Göteborgs konstmuseum Även om begreppet kanon är närvarande i debatter och historieskrivning, verkar det fortfarande inte vara självklart så att museerna själva funderar över de egna rollerna de intar. Ändå är det så att kanon är centralt för att bättre förstå institutionernas makt och möjlighet till påverkan – och därmed närmar vi oss kärnan i museernas samhälleliga och demokratiska ansvar. Efter ett samarbete på temat mellan Norrköpings Konstmuseum och Göteborgs konstmuseum vill vi fortsätta diskussionen och bjuda in olika aktörer – kommunala, länsmuseer, nationella ansvarsmuseer och enpersonsmuseer – för att diskutera kanon. Hur förhåller man sig till kanon? Hur blir man medveten om den egna rollen? Är det ett begrepp man vill använda, eller hur kan det kringgås? Hur kan vi som museer arbeta i relation till kanon på ett inkluderande och demokratiskt sätt? |
| 12:30-13:45 | Lunch |
SPÅR 2 DEMOKRATI OCH DEBATT EM
Skrapan, Kopparbergsvägen 10
| 13:45-14:25 | Hur orkar du med hatet? Om utställningen Modest Fashion på Malmö Museer /Malmö Museer Under våren 2022 öppnade Malmö Museer Modest Fashion, en modeutställning där unga kvinnor från Malmö har tolkat stilen med samma namn. Utställningschef Josefine Floberg berättar om hur processen för att ta fram utställningen har sett ut och olika aspekter på kommunikation kring den. Redan innan vernissage fick museet ta emot starka reaktioner från allmänheten. Både vänster- och högeraktivister tog kontakt och var upprörda över att museet producerar och visar utställningen. Under året som gått har mediastormar rasat och museet har fått ägna mycket tid åt att besvara strömmen av hat och motvilja mot utställningen. Malmö Museer har beslutat att förlänga visningstiden för att jobba vidare med frågan. |
| 14:35-15:15 | Den fria kulturen är hotad / DIK Principen om en armlängds avstånd är helt central i ett öppet och fritt samhälle. Den finns för att motverka den politiska innehållsstyrning som annars lätt skulle kunna uppstå vid finansiering. Efter flera uppmärksammade politiska övertramp, exempelvis vad gäller Luciatåg, sagostunder och attackerade utställningar, växer oron hos de som arbetar med att upprätthålla den fria kulturen. Samtidigt råder oenighet kring tolkningen av armlängds avstånd mellan Tidöpartierna. För DIK, som organiserar offentliganställda kulturarbetare, är detta både ett hot mot demokratiska värden och mot medlemmarnas arbetsmiljö och yrkesetik. På det här seminariet, med Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK och Ulf Dernevik, generalsekreterare för Länsmuseernas samarbetsråd, får du både höra vittnesmål om hur den fria kulturen hotas och delta i ett samtal om vad som behövs för att säkerställa principen om armlängds avstånd. |
| 15:15-15:45 | Fika |
| 15:45-16:50 | Årsmöte Sveriges Museer Riksförbundet summerar ett intensivt verksamhetsår 2022 och blickar framåt. Utöver sedvanliga mötesförhandlingar medverkar Sophia Laurin, departementsråd och enhetschef för Enheten för kultur och kulturmiljö, Kulturdepartementet. Sophia Laurin kommer att berätta om aktuella frågor som hanteras på departementet just nu. Separat kallelse har gått ut till medlemmar med rösträtt. Men alla på vårmötet är välkomna att delta. |
SPÅR 3: HÅLLBAR SAMLING OCH PEDAGOGIK FM
Karlsgatan 2, Västmanlands läns museum
| 09:00-09:40 | Hur redo är vi för samhällsutmaningarna – vilka förväntningar ska vi ha på våra museer? / ICOM Sverige Vilken betydelse har den nya museidefinitionen kopplat till dessa frågor? ”Ett museum är en permanent institution utan vinstintresse som bidrar till samhället, som forskar, samlar in, bevarar, uttolkar och ställer ut materiellt och immateriellt kulturarv. Museer är öppna för allmänheten, tillgängliga och inkluderande och främjar mångfald och hållbarhet. De verkar och kommunicerar etiskt, professionellt och med bred delaktighet, samt erbjuder allsidiga upplevelser för utbildning, nöje, reflektion och delning av kunskap.” så lyder den nya museidefinitionen. Men på vilket sätt kan museerna bidra till samhället och samhällsutvecklingen? Vad menar vi med samhällsrelevans och vilka utmaningar kan och bör vi adressera? Välkommen till ett panelsamtal där vi diskuterar dessa frågor utifrån olika perspektiv. Vi kommer även att ställa oss frågan vad utmaningen med den nya definitionen är och för vem den har betydelse? |
| 09:50-10:30 | Samla och dokumentera – ett hållbart koncept över sekler / Riksantikvarieämbetet Museer bidrar till samhället och dess utveckling genom att samla och dokumentera viktiga företeelser, händelser och kontinuerlig förändring utifrån sitt ämnesområde. I ett utforskande samtal om museernas roll som samhällets kollektiva minne kartlägger vi den rollens synlighet i de uppdrag som allmänna museer får från det offentliga. Med utgångspunkt i rapporten Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet, tar vi nästa steg och reflekterar över hur samlings- och dokumentationsarbetet beskrivs i regionala kulturplaner, policydokument och återrapportering. Samtalet leds av Gunilla Lagnesjö och Alissa Anderson, Riksantikvarieämbetet, tillsammans med inbjudna gäster. |
| 10:30-11:00 | Fika |
| 11:00-11:40 | Att gräva efter det judiska kulturarvet i svenska museisamlingar / Judiska museet i samarbete med Bohusläns museum Traces of existence – att lyfta fram och synliggöra det judiska kulturarvet i Sverige – är ett samarbete mellan Judiska museet och museer runt om i Sverige. 2021 inleddes ett gemensamt projekt med Bohusläns museum: ett kompetenshöjande arbete kring judiska spår i Bohusläns museums samlingar, och ett omfattande arbete kring arkeologiska och historiska källor på Marstrand. Museerna har tillsammans nått nya publikgrupper och spridit kunskap om det judiska kulturarvet genom nya kanaler. Bohusläns museums samling fokuserade på ev. judiska artefakter som inte tidigare visats. Okända narrativ och föremål har frilagts och museet har fått ny kompetens inom det judiska kunskapsområdet. Föremålens tillgänglighet och sökbarhet har ökat. Idag finns konkreta verktyg att fortsätta att leta judiska spår, och en vokabulär att beskriva dem. Marstrand spelar en avgörande roll i den svensk -judiska historien. 1779 kom några av de första judarna till frihamnen som var öppen för ”främmande trosbekännare.” Ny forskning har fördjupat historien och villkoren för den judiska minoriteten. Sommaren 2022 berikade utomhusutställningen och den digitala stadspromenaden de många besökarna med helt nya aspekter på svensk historia genom det judiska kulturarvet. |
| 11:50-12:30 |
Tre korta nedslag:
|
| 12:30-13:45 | Lunch |
SPÅR 3 HÅLLBARA SAMLINGAR OCH PEDAGOGIK EM
Karlsgatan 2, Västmanlands läns museum
| 13:45-14:25 | Less is more – så bli museer tillgängliga för personer med NPF / Sven Bölte, Karolinska institutet Mellan tio och femton procent av befolkningen har en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som autism eller adhd. Det kan till exempel göra att man är känslig för sinnesintryck, har svårt att fokusera eller att ta till sig information. Personer med NPF finns både bland besökare och anställda på alla museer. Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning kring NPF. På KIND finns en samlad kunskap om hur samhället på bästa sätt kan bemöta personer med NPF. Professor Sven Bölte på KIND är tio i topp bland världens främsta autismforskare och expert inom NPF. Utifrån aktuell forskning berättar han om vilka styrkor och svagheter de olika neuropsykiatriska diagnoserna kan medföra. Han delar med sig av forskning som visar hur miljöer kan utformas för att vara NPF-vänliga och berättar om anpassningar som är framgångsrika för en ökad delaktighet. Utifrån erfarenheter från andra samhällsområden bidrar Sven Bölte med tankar om hur en NPF-anpassad utställning skulle kunna utformas. Vilket museum som blir först med att genomföra det får framtiden utvisa. |
| 14:35-15:15 | Pedagogens roll i det demokratiska samtalet / FUISM (Föreningen för pedagogisk utveckling i svenska museer) Pedagoger på museum och konsthallar är den yrkesgrupp som fysiskt möter och tillgängliggör utställningarnas innehåll för en bred publik– med andra ord är det vi pedagoger som skapar förutsättningar för att våra museer och konsthallar blir mötesplatser och demokratiska arenor. När samhället förändras behöver kulturinstitutionerna mer än någonsin sträcka sig ut och verka i och tillsammans med omgivande samhälle. Hur kan ett museum eller konsthall skapa mening för samhällets alla medborgare? I ett panelsamtal vill FUISM lyfta frågan om hur den pedagogiska aspekten av konst och kultur bidrar till samhället och vilken plats som finns för yrkesrollen i framtiden samt lyfta fram goda exempel. Panelen består av Per Nilsson arkeolog, Jennifer Shutzberg museipedagog samt Amelie Tham representant från Fisksätra museum –ett kulturpolitiskt laboratorium som vill knuffa på gränserna för vad ett museum kan vara. Moderator för samtalet är Azmara Nigusse bl a styrelseledamot i FUISM samt verksam inom Genus i museer. |
| 15:15-15:45 | Fika |
| 15:45-16:25 | Museipanelen live: Hur skapar museerna förtroende digitalt? / Riksantikvarieämbetet Det svenska folkets tillit till museerna står stark. Enligt SOM-institutets stora förtroendeundersökning 2022 är det endast sjukvården som erhåller ett högre förtroende än museerna. Och när Novus frågar det svenska folket vilken kulturform det ska satsas skattemedel på kommer museerna i topp. I en värld av desinformation och ett allt hetsigare debattklimat, där polariseringen ökar och det tycks bli allt svårare för olika perspektiv att mötas, upplevs museerna som en trygg och viktig kunskapsinstitution. Men när museernas verksamhet i högre utsträckning digitaliseras, vad händer med förtroendet då? Hur kan det förvaltas i mötet med de digitala besökarna? Hur kan museernas kunskap bidra i tider av fake news? Vilken roll kan museer ta för att främja en demokratisk och jämlik framtid? Riksantikvarieämbetets omvärldsredaktion presenterar en färsk trendrapport om detta och bjuder in till en liveversion av programmet Museipanelen där företrädare för museisektorn samlas kring frågan: hur förvaltar museerna sitt goda rykte online? |
GUIDADE VISNINGAR OCH STADSVANDRINGAR
DAG 1 - Tisdag 25 april
| 17:30 | (FULLT) Skitviken – en rostig lustgård full av liv. Söder om Steam hotel, mellan gamla kraftverkshamnen och det västeråsarna kallar Skitviken, finns en konstgjord udde. Sedan ett sekel har folk förtöjt sina roddsumpar här och byggt skjul av sådant de kommit över. Båtklubben Piren huserar här idag och har medlemmar som träffas varje morgon året runt. Västmanlands läns museum har tagit fram en app med en ljudberättelse om denna märkvärdiga plats. Berättelsen har skapats av Inger Orre och Martin Heden och vann DOSS´ pris för Årets samtidsdokumentation år 2020. I ljudberättelsen får du veta mer och kan lyssna till intervjuer med några medlemmar i båtklubben Piren som själva berättar. Länsmuseets antikvarie Helena Arnell ger en historisk introduktion till området och visar hur appen fungerar. Sedan kan du ströva in på området och upptäcka det på egen hand. Tag med en smartphone och lurar. Ladda gärna ner den kostnadsfria appen Västmanlands läns museum i förväg. |
| (FULLT) Konstvandring på Öster Mälarstrand. I det nyetablerade bostadsområdet Öster Mälarstrand finns spännande arkitektur som samsas med offentlig konst av bland annat konstnärerna Joakim Ojanen, Ida Rosén Branzell och Veronica Brovall. Konstmuseets intendent Jenny Hellberg guidar runt i området. |
DAG 2 - Onsdag 26 april
| 07:00-07:40 |
Konstjogg. Följ med på en härlig springtur kombinerat med en guidad visning av offentlig konst i Västerås. Västerås konstmuseum i samarbete med Friskis & Svettis. |
| 17:30-18:30 |
(FULLT) Stadsvandring: Människor och motorer. Om kapitelhjon, linderskor, spanska sjukan och den stora olyckan. En vandring i Aseas industrikvarter med länsmuseets museipedagog Lena Engström Englin och antikvarie Ingrid Eriksson som berättar om människors liv, boende och händelser under första delen av 1900-talet och om hur det var att arbeta på Mimer, Aseas första rationella fabrik. |
|
Stadsvandring: Offentlig konst. Konstens roll i stadsrummet är viktig, dels som enskilda verk, men också i relation till platsen och människorna. Att tillföra konst i det offentliga rummet är ett sätt att utveckla och uppmärksamma en plats eller ett område. Konsten är en del av upplevelsen av våra gemensamma miljöer och en del av historien. Intendent Jenny Hellberg guidar genom Västerås innerstad. |
|
|
Stadsvandring: Modernism. Västerås innerstad är ett av landets främsta exempel på den svenska efterkrigstidens genomgripande stadsplanering och cityomvandling. Kända arkitekter anlitades och det satsades på offentlig konst. Följ med på en stadsvandring där stadsantikvarie Karin Nordström, Västerås stad, och bebyggelseantikvarie Emma Karp, Västmanlands läns museum, berättar om modernistiska byggnader och miljöer i Västerås innerstad. |
|
|
Guidad visning: Västerås domkyrka. Domkyrkan med sina två stjärnor i Michelinguiden är en unik sevärdhet. Här möter ni bl.a. Eriks XIV:s grav, pampiga epitafier från stormaktstiden, unika altarskåp, 1600-talets musikskatt och modernistisk konst. Allt hör ihop i katedralen från medeltid som lever i nutid. I den guidade visningen ingår även ett smakprov från Västerås domkyrkas goss- och herrkör som framför verk bl.a. ur vår egna unika, medeltida musikalie Graduale Arosiensis. |
|
| 20:00 | Mingel på Karlsgatan 2! Sveriges museer bjuder in till att avrunda och reflektera kring de två första dagarna med ett mingel. Museihuset Karlsgatan 2 har öppet för er, med möjlighet att ta del av utställningarna och annat smått och gott. Dryck och tilltugg till försäljning. |
BUSSTURER DAG 3 - Torsdag 27 april
Samling utanför Karlsgatan 2. Bussen avgår kl 09:00.
| 09:00- ca 16:00 |
(FULLT) Vallby Friluftsmuseum/Anundshögsområdet. Vallby Friluftsmuseum är ett av Västmanlands mest populära besöksmål. Museet återskapar och visar de miljöer som människor i Västmanland levde och arbetade i en gång, från 1600-talet till sena 1900-talet. Här kan du bland annat uppleva en bergsmansgård, bondgård, bruksherrgård, arbetarbostad, byskola, lanthandel och semesterstugby. Djur och växter utgör levande samlingar. Strosa runt bland åkrar, ängar och trädgårdar med äldre prydnads-och nyttoväxter, fruktträd och åkergrödor. I beteshagarna finns jämtgetter, linderödssvin, gestrikefår, gotlandskaniner och andra lantrasdjur. I stadskvarteret finns silversmed och glashantverkare, liksom restaurang och kafé. Det mäktiga Anundshögsområdet och natursköna intilliggande Badelundaåsen tillhör Sveriges främsta fornlämningsområden. Kungshögen i sig, den så kallade Anundshögen – anses vara landets absolut största och anlades någon gång under mellan år 500–1050 e kr. Tillsammans med det intilliggande runstensmonumentet och den storslagna tvillingskeppssättningen bildar platsen inte bara ett säreget, utan även ett tongivande och gåtfullt minnesmärke över det maktcentrum som växte fram i det forna Mälardalen. Platsen var länge en samlingsplats och knutpunkt för kommunikationer och utgjorde under medeltiden en betydande tingsplats. I direkt anslutning till området gick den beryktade Eriksgatan – de nytillträdda kungarnas paradväg. Platsen har dragit till sig människor i tusentals år och än idag kan både personal och besökare erinra ett lågmält ”surr” som känns i marken på Anundshög. |
| (FULLT) Sala silvergruva/Aguélimuseet. Sala Silvergruva - hela Svea rikes skattkammare. I åtminstone 500 år bröts mineral i Sala Silvergruva. Under merparten av dessa sekler låg betoningen på att utvinna det åtråvärda silvret för Kronans mynt, men här bröts även bly, zink och dolomit, varav det senare bryts än i våra dagar. Du kommer att få vara med om guidade visningar både ovan och under jord. Aguélimuseet, beläget i Sala – Västmanland, visar den största samlingen verk av Ivan Aguéli, med både måleri och teckning. Aguélimuseet är ett av Sveriges dolda smultronställen och vår samling innefattar verk från den svenska modernismens främsta konstnärer. Förutom Aguéli innehåller samlingen verk av bland andra: Vera Nilsson, Carl Kylberg, Helene Schjerfbeck, Ernst Josephson, Karl Nordström, med mera. |
|
| Hälleskogsbrännan/Ekomuseum Bergslagen. Hälleskogsbrännan är en del av det område som drabbades av den stora skogsbranden i norra Västmanland sommaren år 2014 och numera ett naturreservat. Här kan du på nära håll uppleva följderna av skogsbranden och se hur naturen återhämtar sig och livet återvänder. Det är både intressant och skrämmande att se hur dramatiskt naturens krafter har ändrat landskapet. Under den här utflykten har du en unik möjlighet att få ta del av länsstyrelsens stabsarbete under branden och de arkeologiska inventeringarna av brandområdet, samt om naturreservatet och de lärdomar som framkommit. Turen fortsätter till några av miljöerna som ingår i Ekomuseum Bergslagen. Mossgruveparken är ett övergivet gruvfält med djupa och vattenfyllda dagbrott. Här bröts järnmalm från medeltid till 1900-talets början. Norbergs Gruvmuseum ligger i Kärrgruvan, strax utanför Norbergs centrum. Här kan du ta del av Norbergs tusenåriga historia av bergsbruk och järnhantering. |
